Kategorier
Monthly flash

Monthly flash: Avancerade beräkningar lägger grunden för nya översvämningsvarningar

Skrivet av: Lena Eriksson Bram

I april 2021 inför SMHI ett förnyat vädervarningssystem. Det nya vädervarningssystemet kommer att inkludera även översvämningsvarningar. SMHI har därför nu utvecklat en ny metod för hydraulisk modellering för att kunna bedöma risken för översvämningar i samband med höga flöden. Modellen beräknar eventuella översvämningar med en upplösning på fem meter. Detta blir sedan underlag för att beräkna förväntad påverkan på byggnader, vägar, järnvägar, jordbruksområden eller samhällsfunktioner intill vattendrag.

Under det senaste året har SMHI utvecklat en metod för hydraulisk modellering Resultaten blir underlag för utfärdande av översvämningsvarningar utmed Sveriges vattendrag. Utvecklingen är en del av SMHIs införande av ett förnyat vädervarningssystem där varningarna är regionalt anpassade och konsekvensbaserade.

  • Översvämningar kan få stora och kostsamma konsekvenser för samhället och för enskilda där översvämningsvarningar blir ett viktigt komplement till varningarna för höga flöden, säger Sara-Sofia Asp, chef för den hydrologiska prognos- och varningstjänsten.
  • Modellberäkningarna har bland annat utvärderats mot de omfattande översvämningarna som skedde i södra Sverige under vintern 2020, med bra resultat.
Översvämning utmed Ätran 2020.

Beräknar förväntad påverkan

Den hydrauliska modellen beräknar eventuella översvämningar med en upplösning på fem meter. Detta blir sedan underlag för att beräkna förväntad påverkan på omgivande byggnader, vägar, järnvägar, jordbruksområden eller samhällsfunktioner för kommande tre dygn.

  • Med underlag från den högupplösta modellen kommer vi att kunna varna för översvämningar i specifika områden och informera om förväntade konsekvenser, säger Richard Alpfjord Wylde, hydrolog och en av dem som varit med och utvecklat modellen.
  • Översvämningsvarningar ger samhället bättre förutsättningar att förbereda sig och möjligheter att förebygga.

Huvudvarning med delvarningar

I det förnyade varningssystemet kommer en översvämningsvarning att utfärdas när ett vattendrag eller en sjö svämmar över sina normala nivåer. Den utfärdade varningen kommer att vara en så kallad huvudvarning som i sin tur är indelad i ett antal underliggande delvarningar längs vattendraget. Varningarna kommer att kunna utfärdas med olika allvarlighetsgrad utifrån beräknade konsekvenser. Gul betyder begränsade konsekvenser, orange allvarliga och röd varning innebär mycket allvarliga konsekvenser.

  • Varje vattendrag har delats upp i ca fem kilometer långa sträckor där översvämningsvarningen, i form av olika delvarningar, kommer att beskriva förväntad påverkan längs med varje sträcka, förklarar Richard.
  • Anledningen till att vi delar upp huvudvarningen i delvarningar är att bättre kunna beskriva konsekvenserna i varje delområde.
En översvämningsvarning för ett vattendrag kommer i framtiden vara indelat i ca fem kilometer långa sträckor – delvarningar – som beskriver förväntad påverkan längs respektive sträcka. I detta exempel är det Ljungan som delats in i olika delvarningar. Delvarningarna i exemplet har olika allvarlighetsgrad utifrån beräknade konsekvenser. Gul betyder begränsade konsekvenser, orange allvarliga och röd varning innebär mycket allvarliga konsekvenser.

Översvämningsvarningen kommer inte omfatta de minsta vattendragen som diken och bäckar. Den kommer inte heller omfatta översvämningar orsakade av riklig nederbörd på land, till exempel skyfallsliknande regn, eller översvämningar utmed kusten orsakade av högt vattenstånd i havet.

Konsekvensbaserade översvämningsvarningar 2021

SMHI planerar att införa översvämningsvarningar i april 2021 i samband med att myndigheten går över till ett konsekvensbaserat vädervarningssystem. Då uppdateras även alla varningar i SMHIs väderapp och på smhi.se med såväl ny information och utformning som nya funktioner.

  • Det kommer tydligt framgå när och var en översvämning bedöms inträffa och vilken förväntad påverkan den har. Den nya designen gör det också enkelt att navigera mellan huvudvarning och delvarningar och att filtrera fram varningar som endast gäller höga flöden och översvämningar, berättar Lena Eriksson Bram, ansvarig för SMHIs hydrologiska produkter.
  • Vår målsättning är användarvänliga tjänster som alla kan ta del av, så att våra varningar bidrar till att rusta samhället på bästa sätt vid extrema väderhändelser, avslutar hon.

I samband med att SMHI inför översvämningsvarningar kommer varning för höga vattenstånd i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Siljan och Storsjön att avvecklas.

 

Kategorier
Aktiviteter Monthly flash

Monthly flash: What is DRIPing into headwater streams?

Written by: Stefan Ploum & Lenka Kuglerová

A new study from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) in Umeå shows that the tight link between headwater streams and surrounding hillslopes is especially important in so call DRIPs (Discrete Riparian Inflow Points, Fig. 1). The leading author of the study, Stefan Ploum (Fig. 2), explains that they found almost double the dissolved organic carbon (DOC) concentrations in groundwater in DRIPs compared to the rest of the riparian zone. This riparian DOC is exported to small streams by groundwater flow, which is also elevated in DRIPs. Thus DRIPs have an enormous control over the aquatic carbon balance on a landscape level. 

Figure 1. DRIP and non-DRIP riparian area is visualized using groundwater accumulation model derived from high-resolution digital elevation model (upper panel). More groundwater is accumulated in a DRIP (indicated by darker blue flow paths in the riparian area), while very little groundwater is flowing through non-DRIP area. Groundwater flow paths and groundwater table in the riparian area is conceptually visualized in the lower panels. Modified from Laudon et al. (2016). The role of biogeochemical hotspots, landscape heterogeneity, and hydrological connectivity for minimizing forestry effects on water quality. Ambio 45.

In earlier studies, DRIPs were found to have more diverse communities of riparian vegetation, wet and organic rich soils and higher nutrient content, and higher activity of aquatic organisms directly downstream of a DRIP. In his PhD thesis, Stefan Ploum explores the links between headwater streams and their surroundings. A large part of the thesis is devoted to the DRIPs and how we can use them to explain spatial heterogeneity in small streams’ water quality and quantity. That is why in Stefan’s work, a network of 63 riparian groundwater wells has been established in the Krycklan catchment in northern Sweden. These wells are systematically placed on DRIPs and neighboring non-DRIP areas along three different headwater streams. This paired design allow to compare DRIP and non-DRIP groundwater chemistry as well as the chemistry and hydrology of the adjacent streams.

Figure 2. Stefan Ploum is a PhD student at SLU, Umeå, studying the link between headwater streams and hillslopes areas, including winter dynamics of DRIPs.

From Stefan’s and others work, it starting to be increasingly evident that although DRIPs cover only small area of the riparian zone (only ca 12% of the riparian zone in the Krycklan catchment is characterized as a DRIP), they play a disproportionally large role in stream water quality and quantity. This is because ca 57% of the water flowing into headwater streams drains through DRIPs. Therefore the team has been suggesting that DRIPs should be considered in forest management plans, for example to be incorporated into riparian buffer design when upland forest is harvested. So called hydrologically adapted buffers (Fig. 3), where the buffer zones are wider on DRIPs and narrower on dryer riparian zones, is proposed as an alternative solution to currently more commonly implemented fixed-width buffers (uniform width of the buffer). It goes without saying, that protecting these parts of the riparian zone is crucial for local and downstream water quality, and stream ecosystem health. Fortunately, delineating DRIPs (Fig. 1) became easy with the availability of high resolution digital elevation models, and as such forest planners can account for those important riparian areas and help protecting the entire stream network.

Figure 3. A conceptual visualization of hydrologically adapted riparian buffer. Wider unharvested forest is left on DRIPs (visualized with blue shading) while buffers are narrower (or cut all the way to the water’s edge) in dryer, non-DRIP riparian zones. Modified from Kuglerová et al. (2017). Management perspectives on Aqua incognita: Connectivity and cumulative effects of small natural and artificial streams in boreal forests. HP 31.

More reading

Kuglerová, L., Ågren, A., Jansson, R., Laudon, H., 2014. Towards optimizing riparian buffer zones: Ecological and biogeochemical implications for forest management. For. Ecol. Manage. 334, 74–84. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1016/j.foreco.2014.08.033

Lupon, A., Denfeld, B.A., Laudon, H., Leach, J., Karlsson, J., Sponseller, R.A., 2019. Groundwater inflows control patterns and sources of greenhouse gas emissions from streams. Limnol. Oceanogr. 1–13. https://doi.org/10.1002/lno.11134

Ploum, S.W., Leach, J.A., Kuglerová, L., Laudon, H., 2018. Thermal detection of discrete riparian inflow points (DRIPs) during contrasting hydrological events. Hydrol. Process. 32, 3049–3050. https://doi.org/10.1002/hyp.13184