Monthly flash – Svenska hydrologiska rådet (SHR)

Skrivet av: Benjamin Fischer

COVID19 caused disruptions in the way we live as society. We were interested to understand how the education of hydrology and water related sciences in Sweden got affected by Covid19 (period March to October 2020). To get an overview we sent a questionnaire to the SHR members and the wider network, all part of the main universities in Sweden.

We received a snapshot overview from nine participants representing the main Universities in water education at bachelor or master level (figure 1).

**Figure 1 Map of Sweden where the water droplet indicates a University with at least one response to the questionnaire.**

All universities reported, that they had to change abruptly from in class teaching to teaching remotely in March 2020. In addition, it was reported that to comply with social distance field trips and some courses were cancelled. Next to teaching in a virtual class room environment, teachers used mixed learning (e.g. pre-recorded lectures and remote question hours), feedback seminars or individual-based field activities, online video material, virtual laboratory or field excursions, reading and discussion exercises, up to do-it-yourself low-tech field experiments.

During the first part of the autumn term distance teaching was continued but to some extend some class room teaching with reduced number of students and more local field trips were held.

The teachers experience and by teachers reported students experience was diverse from positive up to negative (figure 2). From teachers’ point of view, the main challenge reported was the physical distance and loss of contact with students which made it difficult to monitor the student’s performance and build professional relations. Also, the change to novel teaching methods and software was perceived not always easy. Teachers who have not yet made the switch to distance education were uneasy with concerns.

Instead from student feedback it seems that they understood the situation and challenges with current teaching and were largely neutral.

**Figure 2 Teachers experience (left) and by teachers reported students experience (right) in respect of changed teaching due to COVID19 measures.**

To overcome negative experience of education during COVID19, some teachers purposed larger rooms to be able to keep distance during on campus classes, mixed physical/ distance lectures and shorter distance lectures with more brakes.

Open feedback concerning teaching during COVID19 were:

Positive in terms of resources mobilized by University to facilitate distance teaching and minimize students delay
However, it seems unclear if extra working time of teachers will be compensated for
Understanding from students about the challenges in teaching in this situation
Teachers should support each other as much as possible with available resources

Despite only nine responses, the held questionnaire gives only a first indication on how COVID19 affected water education at the different Universities in Sweden. COVID19 caused not only a disruption in society but also water education in Sweden. A large effort and creativity made it possible to keep up the core of water education. However, also important elements in water education such as field excursion were cancelled and contact between teacher student got lost affecting the knowledge transfer. The long-term effect on water education in Sweden and the effect on teachers and students should be investigated more systematically. Next to these negative aspects of COVID19 the abrupt changes in water education provides also opportunities to explore novel forms of teaching to prepare water education in Sweden for the future.

For now, most important is to keep distance and stay healthy!!

Your, SHR-team

Participants and background information

(The author did not contribute to the questionnaire. )

The courses thought by the responders were general hydrology, hydrological modelling, forest management, ecology, biogeochemistry, forestry, sustainability and environmental science, geography, statistics, sustainable development, fluvial geomorphology, GIS, soil science and geology. Class room lectures were the most frequent lecture style, followed by computer labs, field courses and some laboratory exercises (figure 3). Per course the average number of students ranges from 10 up to more than 40 students in which class room teaching (figure 4).

Figure 3 The different responders to the questionnaire indicated which styles of lecture they teach at the Universities of the different responders

Figure 4 the average amount group size per class

Questions asked

At which University do you teach?
What is your background or do you see yourself (e.g. hydrologist, ecology, water manager, sociology …)?
What is your role in teaching? (one option possible)
Which level of courses do you teach? (multiple options possible)
Which courses do you teach (hydrology, ecology …)?
How many students do you on average have in your courses? (one options possible)
With which format do you generally teach? (multiple options possible)
Describe shortly which measures your University took during Covid19
Describe shortly how teaching got affected due to Covid19
Which methods in teaching did you use to continue teaching?
If teaching changed, was this a positive or negative development from a teacher’s point of view?
If teaching changed, was student feedback positive or negative?
In case teachers or students had negative experiences, what could be done to overcome these limitations?
Open feedback (you can write here additional information you want to share concerning teaching during Covid19)

Skrivet av: Lena Eriksson Bram

I april 2021 inför SMHI ett förnyat vädervarningssystem. Det nya vädervarningssystemet kommer att inkludera även översvämningsvarningar. SMHI har därför nu utvecklat en ny metod för hydraulisk modellering för att kunna bedöma risken för översvämningar i samband med höga flöden. Modellen beräknar eventuella översvämningar med en upplösning på fem meter. Detta blir sedan underlag för att beräkna förväntad påverkan på byggnader, vägar, järnvägar, jordbruksområden eller samhällsfunktioner intill vattendrag.

Under det senaste året har SMHI utvecklat en metod för hydraulisk modellering Resultaten blir underlag för utfärdande av översvämningsvarningar utmed Sveriges vattendrag. Utvecklingen är en del av SMHIs införande av ett förnyat vädervarningssystem där varningarna är regionalt anpassade och konsekvensbaserade.

Översvämningar kan få stora och kostsamma konsekvenser för samhället och för enskilda där översvämningsvarningar blir ett viktigt komplement till varningarna för höga flöden, säger Sara-Sofia Asp, chef för den hydrologiska prognos- och varningstjänsten.
Modellberäkningarna har bland annat utvärderats mot de omfattande översvämningarna som skedde i södra Sverige under vintern 2020, med bra resultat.

Beräknar förväntad påverkan

Den hydrauliska modellen beräknar eventuella översvämningar med en upplösning på fem meter. Detta blir sedan underlag för att beräkna förväntad påverkan på omgivande byggnader, vägar, järnvägar, jordbruksområden eller samhällsfunktioner för kommande tre dygn.

Med underlag från den högupplösta modellen kommer vi att kunna varna för översvämningar i specifika områden och informera om förväntade konsekvenser, säger Richard Alpfjord Wylde, hydrolog och en av dem som varit med och utvecklat modellen.
Översvämningsvarningar ger samhället bättre förutsättningar att förbereda sig och möjligheter att förebygga.

Huvudvarning med delvarningar

I det förnyade varningssystemet kommer en översvämningsvarning att utfärdas när ett vattendrag eller en sjö svämmar över sina normala nivåer. Den utfärdade varningen kommer att vara en så kallad huvudvarning som i sin tur är indelad i ett antal underliggande delvarningar längs vattendraget. Varningarna kommer att kunna utfärdas med olika allvarlighetsgrad utifrån beräknade konsekvenser. Gul betyder begränsade konsekvenser, orange allvarliga och röd varning innebär mycket allvarliga konsekvenser.

Varje vattendrag har delats upp i ca fem kilometer långa sträckor där översvämningsvarningen, i form av olika delvarningar, kommer att beskriva förväntad påverkan längs med varje sträcka, förklarar Richard.
Anledningen till att vi delar upp huvudvarningen i delvarningar är att bättre kunna beskriva konsekvenserna i varje delområde.

En översvämningsvarning för ett vattendrag kommer i framtiden vara indelat i ca fem kilometer långa sträckor – delvarningar – som beskriver förväntad påverkan längs respektive sträcka. I detta exempel är det Ljungan som delats in i olika delvarningar. Delvarningarna i exemplet har olika allvarlighetsgrad utifrån beräknade konsekvenser. Gul betyder begränsade konsekvenser, orange allvarliga och röd varning innebär mycket allvarliga konsekvenser.

Översvämningsvarningen kommer inte omfatta de minsta vattendragen som diken och bäckar. Den kommer inte heller omfatta översvämningar orsakade av riklig nederbörd på land, till exempel skyfallsliknande regn, eller översvämningar utmed kusten orsakade av högt vattenstånd i havet.

Konsekvensbaserade översvämningsvarningar 2021

SMHI planerar att införa översvämningsvarningar i april 2021 i samband med att myndigheten går över till ett konsekvensbaserat vädervarningssystem. Då uppdateras även alla varningar i SMHIs väderapp och på smhi.se med såväl ny information och utformning som nya funktioner.

Det kommer tydligt framgå när och var en översvämning bedöms inträffa och vilken förväntad påverkan den har. Den nya designen gör det också enkelt att navigera mellan huvudvarning och delvarningar och att filtrera fram varningar som endast gäller höga flöden och översvämningar, berättar Lena Eriksson Bram, ansvarig för SMHIs hydrologiska produkter.
Vår målsättning är användarvänliga tjänster som alla kan ta del av, så att våra varningar bidrar till att rusta samhället på bästa sätt vid extrema väderhändelser, avslutar hon.

I samband med att SMHI inför översvämningsvarningar kommer varning för höga vattenstånd i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Siljan och Storsjön att avvecklas.